Här på din högra sida låg en gång John Dowies taverna. Vi befinner oss bara ett stenkast från St Giles katedral som vi nyss passerade, och den närheten till både kyrkan och domstolarna gjorde den här krogen till ett ständigt tillhåll för stadens advokater och domare. Runt 1770 tog John Dowie över en krog på Libberton's Wynd, en brant och smal gränd som på den tiden ledde ner från huvudgatan. Det var ingen glamorös inrättning. Rummen var extremt små och saknade i stort sett dagsljus. Dessutom utgjordes den södra väggen av King's Wall, en massiv rest av stadens äldsta försvarsmur. Trots mörkret blev krogen snabbt oerhört populär, mycket tack vare Dowies gemytliga värdskap och det kraftiga ölet från Archibald Youngers bryggeri. Gästerna konsumerade imponerande mängder öl och åt rätter som lokal öring, rostat bröd med smält ost och rökt sill. Det allra minsta rummet kallades för kistan. Det rymde fyra personer, eller sex om man verkligen andades in och trängde ihop sig. Det här trånga utrymmet var faktiskt nationalpoeten Robert Burns absoluta favoritplats. Här satt han ofta med en grupp prominenta vänner, bland annat den kända porträttmålaren Henry Raeburn, i ett dryckessällskap de humoristiskt kallade för College of Dowie. Att driva krog var lukrativt för Dowie. När han dog 1817 lämnade han efter sig 6000 pund, vilket motsvarar ungefär 525000 pund i dagens penningvärde. Tavernan fick därefter namnet Burns Tavern, men revs tyvärr tillsammans med hela gränden på 1830-talet för att ge plats åt brobygget här intill. Om du vill besöka verksamheterna som numera ligger på den här platsen har de öppet från sju på morgonen till elva på kvällen, alla dagar i veckan. Ta in stämningen en liten stund, och sväng sedan vidare mot Bells Wynd.
